Dvärgpinscher - Lennox och Monster

Oj, nu är det nästan fyra veckor sen jag knappt kunde sova på natten av spänningen att få hem valpen. Älskade lilla Monster är hittills, tolv veckor gammal, allt jag kunnat önska. Hoppas han fortsätter att utvecklas lika positivt.

Igår var vi hos veterinären. Monster skulle få sin lilla sprutta. Jessica hade valt ut en underbar veterinär som heter Anna Bäckström (rekommenderas)*. Monsis skuttade glatt in på veterinärkliniken, han är så glad hela tiden. Jag sa att jag inte ville ha honom på bordet när han skulle få sprutan, det är så tråkigt om hundarna börjar förknippa bord med något tråkigt. Så Anna gjorde ett godisspår på golvet och när Monster käkade som bäst så stack hon honom. Han gnällde till, men fortsatte snart käka igen. Sen charmade han fler ur personalen innan vi åkte hemåt. Ett mycket positivt veterinärbesök! Tack Jessica och Anna...

Vi har det bra för övrigt, rätt så lugnt och skönt. Jag skriver på min hemtenta och hundarna härjar och sover om vart annat. I helgen var vi ute hos Malin på landet och Monster fick hälsa på grand old lady Milla (schnauzer) och tuffa Charlie (dvärgschnauzer). Charlie visade med hela kroppen att det var hans gård och att ingen skulle försöka nåt. Och Monster satte svansen mellan benen och visade att han faktiskt bara är en liten valp. Det är nyttigt för valpar att träffa någon som på ett schysst sätt visar att de är större och tuffare. Annars kan han ju vara rätt kaxig det lilla monstret. Iza är så snäll, hon bara ignorerar honom när han hänger och slänger på henne. Men nåde honom om han närmar sig hennes tuggisar. Då jäklar. Det är bra att han blir lite uppfostrad.

Nä, nu ska jag torka upp en liten pöl.

*Jag gillar ju Inger också. Äsch, de flesta veterinärer är säkert jättebra :) Bara jag som är lite mesig. Eftersom Lennox är rädd hos veterinären är jag noga med att de har förståelse för det och är snälla. Kanske för att jag själv har läkarskräck och typ behöver bindas fast för ett blodprov, ha ha...